Stina Linnea Amanda Nyberg

Idag har de varit en väldigt känslosam dag, men jag ska börja med gårdagen.
Igår var vi som sagt ute och red, och de va seriöst de roligaste jag gjort sen jag kom hit, vi var där med småbarnen och lekte massa lekar med hästarna. Åh gud vad barn inte är rädda! Dom sätter sig på en häst även fast dom aldrig ridit förut och kör järnet. Dom har inget stop alls! Vi var där hela dagen och hade de mys. Sen åkte vi hem och jag somnade direkt! Men klockan sex väckte Caroline mig och då var de bara att börja fixa iordning sig för vi skulle ut med klassen och äta middag och senare ut och festa. Klockan sju ringde de på dörren och Jocke mer känd för Lill-Jocke stod utanför med ansiktsmålning. Jag vet inte om jag blev mest rädd för målningen eller för honom. Men iaf när han kom hit började han dricka, dricka och dricka. Hans ögon började rulla runt mer och mer. Jag fick dra ut honom från lägenheten och vägen till Plaza Progreso som normalt tar fem minuter att gå tog tjugo minuter. Jag har aldrig varit med om en fullare människa. Han gick rakt in i en låg BMW och ramlade med ansiktet före ner på marken. Jag fick mig iaf ett skratt. Väl framme la jag honom på en bänk, efter tjugo minuters kämpade med honom så kom Pernilla och hjälpte mig. Vi skulle med bussen och han klarade iaf att ta sig på. Väl där började han spotta och småspy och skrek en masssa. Väl framme där vi skulle äta mötte vi våran lärare och hennes reaktion var inte så rolig. Vi fick ringa hem till hans värdfamilj. Vi skulle sätta honom i en taxi och sen åka dit och lämna honom, men han var för full. Så vår lärare fic ringa sin man som kom och hämtade oss. Han spydde ner halv Mc Donalds och sen åkte vi. Väl framme hos honom så mådde jag inte bättre, de var en riktig svensk Halloween fest med både barn och vuxna som var utklädda, jag har nog aldrig haft sån hemlängtan som jag hade då. Vi brukar också göra sådär på Halloween, klä ut oss och ha de mysigt. Min älsklings Lukas var också där och han gjorde min kväll bättre. Sen åkte vi iaf därifrån och jag käne inte alls för att festa så jag gick hem istället. När jag kom hem kollade jag en beck film och längtade hem. Imorse så träffade jag Pernilla, vi satt oss på ett mysig ställe och åt jätte god lunch. Vu bestämde oss senare att åka till IKEA det var ganska svårt att komma dit men det var de verkligen värt! Ni förstår inte hur mycket känslor de kom! Bara av att se ett svenskt ord gjorde ont i hela mig. Jag känner mig as löjlig men gud vad man saknar Sverige. Vi köpte med oss massa Marabou choklad som inte finns någon annanstans än på IKEA. Vi satt i solen och fikade och hade de bra. Efter de åkte vi till Svenska Kyrkan och lyssnade på en gudtjänst, alla grät och de var riktigt jobbigt. Jag lånade med mig några böcker och just nu sitter jag och lyssnar på Pernilla och Carolien som spelar piano och sjunger. Riingde till min familj förut men dom var inte hemma. Dom var hos mina kusiner och hade mys middag med hela släkten, jag fick prata med Jonna och så fick jag höra hela min släkt skratta i bakgrunden, ouuufff ta mig hem!!! Om ni vill veta något duktigt så har jag bara druckit en gång sen jag kom hit. En drink var de. Jag gillar verklgen inte alkohol, blä. Nu ska jag bli lite social men jag hör av mig imorgon. Pusss