SPANIEN

Usch vilken hemsk natt de här har varit. Kvällen började iaf som vanligt, vi satt på altanen och myste.Men sen runt
tolv gick vi upp för att sova, jag Bellis och Caroline gick ut på balkongen och satt där ett tag, sen när jag skulle
resa mig så var de en sak i vägen, en fet parabol och jag slår i huvudet i den. Jag säger alltid att de gör så ont
när man slår i huvudet, men de här gjorde iaf inte så jätte ont men ändå... Caroline och Bellis skrattar såklart
jätte mycket och jag blir irriterad, kort stubin som jag har. Men sen går de över till skratt för min del också.
Jag förstår ju hur roligt de måste sett ut. Några minuter senare så går vi in och jag känner på mitt huvud och
hela handen är täckt av blod. Jag får en till skratt attack. Tjejerna som jag bor med får panik och jag bara skrattar.
Dom ringer iaf vår värd-pappa och han kommer hit och skjutsar oss till sjukhuset. Väl inne så tar dom in mig direkt
i ett rum, jag sa att jag inte förstod spanska, men lite förstår jag ju ändå. Dom säger hela tiden ord som usch va
äckligt fy va mycket blod. Och de förstod jag ju och får panik. Jag kommer iaf in på ett rum och dom lägger en
grön duk över hela mig så jag inte ser något, dom tvättar såret och börjar R A K A av mig håret. Sen trycker
dom in  t r e t t o n sprutor i mitt huvud och helt seriöst, de gjorde grymt ont! Varje gång jag skrek sa dom
bara att jag var löjlig. Det var alltid minst sju stycken personer där inne och alla var jätte oseriösa. Sen fick jag
iaf in tio stygn och de gjorde också sjukt ont. Jag tror inte ens att jag fick bedövning för allt gjorde sjukt ont.
Där låg jag iaf i en timme och fick massa saker in i mitt huvud. Och illamåendet som jag känt innan var värre än
någonsin. Jag får iaf bandage runt hela huvudet och ser förjävlig ut. Sen när jag ska gå till Carro, Bellis och Natta
när allt är klart så går jag genom hela sjukhuset och alla skrattar åt mig, och de kan jag förstå, om någon
kom med bandage runt hela huvudet hade jag också skrattat. Jag fick någon stark medicin och ska ligga ner i två
dagar, de visade sig att jag fått en hjärnskakning också. Så nu är alla i skolan och jag sitter här med rakat hår
och tycker synd om mig själv. Natalie kommer förhoppningsvis snart, då slipper jag iaf vara ensam.
Just nu vill jag bara vara hemma med mamma och pappa så dom kan ta hand om mig.

Kommentarer
Postat av: S

Men lille gumman vad har du lyckats med, jag vill inte ens tänka på hur du ser ut med bandage runt huvudet.

2008-10-14 @ 13:11:07
Postat av: jonna

men karro... tss, stackars

2008-10-15 @ 15:16:02
URL: http://jonnajonnajonna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0